Himlen ar oskyldigt bla

Nu ar det 9 dagar kvar till sista dagen i skolan. Till graduation. Till en ny start. Nog for att jag maste lasa en sommarkurs, men det ska nog inte bli sa jobbigt. Det kanns nastan lite som nar man tog studenten fran gymnasiet, lite spannande och nervost. Kappan, bandet och mossan ar inforskaffad, och nu ska jag bara fixa lite med mig sjalv innan jag har graduation cermonin.

Satt och skrev ett research paper igar i x antal timmar och nar jag till slut blev klar sa gick mina ogon i kors. Jag skickade uppsatsen till min chefredaktor som ska hjalpa mig att edita den, sen somnade jag bums nar jag lade mig i sangen.

Jag startade en blominsamling igar till min journalistlarare/advisor pa skoltidningen och hennes assistent. Hon ar inte riktigt som en larare for oss pa tidningen, hon ar mer som en del av redaktionen som ger oss rad. Ibland bra, ibland daliga. Vi har nog alla fatt oss var del av hennes humor, men trots det har hon sin charm, och det finns ingen annan professor pa skolan som henne. Kommer faktiskt sakna henne. Jag kommer sakna hela redaktionen och alla som jobbar pa tidnigen. Vi har vart ett riktigt bra crew detta aret som gatt.


Are you ready to feel the bass

Jag maste bara saga att jag fullkomlig alskar Skrillex latar. Det ar en skon dubstep och han ar vadligt musikalisk. Det hors att han vet vad han sysslar med. Jag hoppas hoppas att han kommer till EDC det har aret.

Fake people stay out of my life.

Jag är inte en person som ofta blir arg eller förbannad. Snarare tvärtom, jag är nästan för snäll mot folk. Men det jag inte tycker om, eller respekterar är personer som är fake. I ena studen låtsas de vara en ödmjuk, snäll och förstående person som har fötterna på jorden, i andra studen är de överlägsna, aroganta, svävar uppe i det blå, och bryr sig inte om respekt. De försöker vara någon de egentligen inte är.
Av någon anledning så är det en väldig svensk grej att göra, jag förstår inte varför. Nog för att det finns gott om fejkpersoner och wannabes i LA så klart, men av någon anledning är det ett sånt typiskt svenskt drag.
Nog för att man kan hålla uppe en fasad, men när personens vänner inser att han/hon beter sig så, då måste det vara något fel.
Oftast det så handlar det väl om osäkerhet, man har inte riktigt hittat sig själv.
Anledningarna till att jag uppskattar att bo i USA mer än Sverige är många. Men en av de största är att här kan man inte gå runt och låtsas vara en cool kille/tjej som hänger på inneklubbarna på Sture och köra samma rejs i Cali. De genomskådar dig direkt. Det spelar ingen roll vart du kommer ifrån här, om du är känd, fattig, osv. Du kan inte gå runt att skryta här som det går att göra i Sverige.
Jag har kompisar som har det väldigt bra ekonomiskt och som bor i mansions, men inte fan är de dryga och otrevliga mot sånna som inte har det lika bra som dem. De går inte och skryter om pengar, vart de kommer ifrån eller va deras föräldrar arbetar med. Nej de är ist fett trevliga, och ödmjuka och öppna mot alla. Varför finns inte den mentaliteten i Sverige?
Så Sverige, hur mcyket jag än älskar dig, kanske dags att ta tag i den där påhitade fasade som finns, där folk försöker vara någon de inte är, var er fucking själva!
Love A.

Cinco del Drinco

Återigen är det Cinco del Mayo, det vill saga Mexicos nationaldag och det brukar firas rejalt har eftersom det ar manga mexikaner och sydamerikaner som bor har. Det ar for det mesta en enda stor fest pa klubbarna och barerna pa State Street, vilket nog inte kommer vara nagot undantag idag.

Det blir väl en liten sväng ut på stan, men först ska vi fira Ayumi som fyllde 22 igår med sushi och jag tänker för övrigt ta det ganska lugnt för imon kommer det vara MYCKET att göra på procuction med tidningen för nu ska vi göra sidorna till det allra sista numret för terminen.

Jag vill bara dansa runt och vicka pa höfterna till denna låt från Fast 5 (som för övrigt var en väldigt bra film om man gillar snabba bilar och coola effekter.)


Detta var sista gången

Efter snart 2.5 år på SBCC så har man ju testat den mesta av skolmaten här. Och man har tröttnat på den för det är alltid samma mat. Men trots det så äter man den ändå för att man måste ju äta! Ok, jag ska inte klaga på salladsbaren, den är det enda som håller måttet. Men idag fick jag nog.
Varje dag har det en så kallad specialrätt, idag var det någon slags kycklingwrap. Den såg helt ok ut där den låg helt oskyldig på en tallrik, så jag bestämde mig för att beställa en sådan, och dessutom var den billig. Den smakade helt ok och jag blev mätt. MEN sen kom smällen.
Två timmar senare vänder sig min mage, jag skojar inte, helt ut och in. Jag springer till badrummet 5-6 ggr och ja, ni fattar ju vad jag gör där. Jag kan inte sitta stilla för då börjar det igen utan måste röra mig. Jag åker och handlar. Går i mataffären, känner hur det börjar bubbla i magen igen och helt plötsligt blir jag tvungen att släppa korgen och springa ut till närmsta toa. INTE OK.

Så nu har jag bestämt mig. Hur klyschigt det än låter kommer jag hädan efter hålla mig till salladsbaren den tiden jag har kvar på skolan.


Cody och Jag på från i helgen när vi plus Briitta hikde i bergen till underbara 7 Falls!


Is it just me

Igår bokade jag biljett till Sverige. Nastan 1.5 ar sedan jag var dar! Ska bli roligt att komma hem pa en snabbvisit, for ja, det ar verkligen en snabbis. Jag blir dar i endast 10 dagar denna gangen for att jag maste fixa nytt pass eftersom mitt gar ut i borjan av juli.
Saknar mammas mat, sa har bestallt massa goda middagar tills jag kommer hem. Sen har jag aven lite abstinens pa ost, brod, filmjolk och farskpotatis! Sen maste jag forsoka ta mig ut i skargarden nan dag ocksa. Den finaste av dem alla.
Ska forsoka hinna med att traffa sa manga som mojligt av mina underbara vanner i Sverige ocksa aven om det kommer bli stressigt. Saknar dem massa!! Men jag tar ju med mig en av dem tillbaka till USA; Malin ska plugga engelska i San Diego i sommar sa hon ska spendera massa tid med mig innan skolan for oss bagge borjar. KUL!!!!
Jag hoppas att doften av svensk sommar moter mig nar jag landar i Goteborg den 24:e maj och att jag kommer hinna med att traffa alla! Men jag kommer ju en gang till i sommar, da fyller mamma 60 och sedan tar jag med mig henne tillbaka!
Hon var for rolig sist jag pratade med henne och jag fragade vad hon ville gora har. Hennes svar, "Sola och bada?"
Det ska vi ju ocksa gora sa klart, men vi maste ju se lite ocksa av landet sa jag tanker, Santa Barbara (hon maste fa se var sin dotter hallt hus de har aren,) San Francisco och Las Vegas. Sen kanske Universal Studios och massa hang pa beachen i Venice och Malibu. Sen sa kommer vi ju titta runt i LA ocksa, men helt arligt sa ar det egentligen ingen turiststad enligt mig. Walk of Fame, Bev Hills kanske, KODAK theatre, tja, det ar val det.

Pa tal om nagot helt annat sa inforskaffade jag igar min graduationkladsel har, dvs en svart kappa, en sadan dar fanig, fyrkantig hatt, och ett band man ska lagga runt halsen. DYRT var det, men man gor ju det bara en gang. Ar lite nervos, for det borjar narma sig med stormsteg!!
Jag och nagra andra svenskar har ska ha champagne frukost med jordgubbar och annat gott, precis som nar man tog studenten!




Snart...

Jag har hittat ett ställe jag vill bo på i LA. Det ligger i Hollywood/Korea Town, så det blir back to the roots, hehe. Det är en studio, som är en etta, parkett golv (tack och lov!!!), kaklat badrum och fräscht kök. Det finns även en roof top där man kan sitta och dricka vin på kvällana och titta ut över Hollywood skylten.
Annie och Elin var med och kollade, och de godkände den också!
Annie räddade mig förövrigt när jag var lite lost in LA.
Igår var det lite fest som slutade med lite efterfest hemma hos oss med mina roomies, Christina, Mauritz och Fredrik. Diskussioner om musiksmak och lite gitarrspel slutade kvällen med.
roof top

Mauritz kör!

Mauran! Sån himla rolig kille!


Gulliga Adam :)


This is me


Update

Anledningen till att jag inte har bloggat pa ett bra tag, eller bloggar ofta ar for att jag inte har nat intressant att blogga om. Eller ja mitt liv, men just nu hander det inte sa mycket utover det vanliga, ni vet skola och sa vidare. Jag tycker att en blogg ska handla om nagot specifikt, nagot speciellt. Jag tror att jag kommer bli mer serios med bloggen i sommar och i host...da kommer jag garanterat har mer roliga saker att skriva om.
Det som har hant de senaste veckora ar att jag har haft Spring Break, jag har vart i Hawaii, jag har borjat ogilla matte annu mera, och jag ser fram emot sommaren. Framfor allt for att dels min underbara van Malin kommer hit da ochs ka lasa engelska i San Diego och hanga med mig i LA och for att min mamma kommer med mig hit i nagra veckor i slutet av Juli.
Jag lamnar Santa Barbara om lite mindre an 2 manader for att bli en LA girl. Jag ser fram emot det enormt mycket. Santa Barbara ar en underbar och valdigt vacker stad, men valdigt liten. Jag atervander nar jag pensionerar mig.

Up up and away

Finally Spring Break has arrived and I am going to Hawaii. I can't wait to go away and charge my batteries after a hectic time. I see myself lay on the beach with my new, big amazing hat, sunglasses and just enjoy my time off.
Hawaii has been a dream since I was a kid. I think that's many peoples dream, especially when you're from Europe. Who hasn't heard the song "Blue Hawaii."
We already have plans for tomorrow when we land in Honolulu. Immediatele we get picked up by Ian's friend and then we're going to a place where we will SKYDIVE. I know I will be super nervous when I'm up in the air cause I am quite scared of heights...although, the adrenaline kick we will get afterwards is probably HUGE and then we will be ready for the rest of the days there.
Yours truly.


The sky is crying out loud

It's sunday and it's rainging crazy outside. Reminds me of Sweden. I don't actually mind that much except for the fact that the cities here are not made for heavy rain. Water puddles everywhere, and don't forget to watch out on the sidewalks or you might get an unwanted shower of dirty water.
Yesterday was a fun and unforgettable day. I helped my dear friend Andy film his movie Greasy Lake. After 7 hours in heavy rain, covered in black trash bags, it made it to a surreal filming. But it was a bittersweet feeling, cause despite the heavy rain and wind, I kind of saw the fine art in it. I must say that I really like film, and getting more and more into it, though I like to analyze movies more, but it's fun and I guess it's a good thing to know in the future, altjough it's in reporting/writing/broadcast media I belong. But who knows where I end up!
The best part was to get home and jum in the shower.
Six days left till the plane lifts to Hawaii and Honolulu! I definitely need the break, and I can't wait to get to some better weather, crystal clear water, surf, and other fun things. I'm gonna have a prep week for Hawaii with brazilian wax, pedicure, and leg wax because of the fact that I probably will walk aroung in a bikini more than 50% of the stay there. Can't wait for it!!
Covered in trash bags after the shoot. Everyone was amazing! <3

Life is precious

First of all I'd like to share my thoughts for the people in Japan. I can't imagine how things are there right now, and I send some extra thoughts to all my friends I have in Japan and their families.

It's 10 days left till I fly to Hawaii and Oahu together with Michaela, Andy and Ian. I'm so excited. When I look at pictures from there it reminds me of the time I lived in Australia. Sometimes I really miss that place despite that I love Caifornia. My natural element in life is probably water. I believe I'd be a dolphine if I wasn't a human. I absolutely LOVE the ocean. The moment when I dive into the water is amazing, and snorkeling around on the reef in Hawaii will make me happy. I can't imagine myself living far away from the ocean. I'm a beach lover.
I'm excited for what is going to come up this year and this summer. I feel that I'm as ready as I can be to move on and down to LA. I'm ready for it. Santa Barbara is a beautiful city in all its aspect, but unfortunately a city with too few opportunities. I talked to a friend about it, and what she said inspired me more to embrace LA. "You're an LA girl. I can definitely see you live in the Hollywood area." That inspires.
We all look for someone to share our ups and downs in our life. Who doesn't? Who doesn't want to have someone to tell about your day, or to share sad moments with. Someone to comfort you and give you pure love. I am one of those. Like my friends say, "Anna, you're a hopeless romantic." And yes I am. Although you can't really chase this happiness. It has to come by itself. I am very happy as a person right now, and I love my life. When the time is right there will be someone for me, and for everyone!
My mum usually asks me if I'm seeing anyone. She's in Sweden so I guess it's natural for her to ask her soon 25 years old daughter that question. But I know she's aware of that I'm a person who likes to have fun in life as well. The typical "SVensson" life doesn't fit me quite yet, and perhaps it never will.
I am ready for new adventures in my life. LA, I'm coming soon.

My poor stomach

When my alarm rings at 7a.m I'm not a human. I'm a zombie. Snooze, snooze and one more snooze. There you go. Now 30 minutes later I'm ready to leave the bed, although I'm not sure if I'm a human yet. But after splashing some water in my face I feel ready to embrace the day. But wait, shit! I forgot to eat breakfast! My poor stomach will suffer for at least 3 hours before I can get anything food like in it. It cries, and I walk over to work.
I am a breakfast person and I need food!
Ok, 2 more hours.




Struck

I'm gonna do anything it takes, and work hard to get me where I want to be. Today I realized what I burn for and what I want to work with. People that know me well probably can figure it out, but one of my biggest interest in life is MUSIC. I can't see myself without music involved in my life.
My dream is to work with music related media. The dream would be to be a TV reporter for a music channel...or as a Public Relations person for an artist/band. Anything. But music is all I want to work with.
I hope that one day I will be in that position. Live for music. It's almost tears coming from my eyes right now, cause I am happy that I have figured out what I want to do for real.
Music is my passion in life...

Memoars

I've recently begun thinking about writing a book with memoars. There are many things in life I want to share with people for them to recognize themselves in, but also to get an insight in what I have experienced so far in life. And to be quite honest, I have experienced a lot for only being in my mid twenties.
I had a long and very intellectual discussion with my friend Michaela about love, life and future. Things and prospectives change when you get older. That's a fact. We see things in a different way today than 5 years ago. I believe when you now meet someone you like, I believe you'd like to be able to have a future perspective with that person. Not a 5 years perspective, but at least a 1 year perspective. Now it's more about sharing things in life, have common interests, be able to have conversations about relevant events, have fun, and most of all, be loved.
I am a girl that can be very naive and I always think the best about people I don't even know. I can judge very fast to the better. It hits me back. Although, I still try to be open and friendly to most new people I meet because I don't see a reason why not. However I know that I need to change that a little, cause there are people that take advantage of that. Believe me.
But in the end I am who I am and what I am. Nothing can change that.

RSS 2.0